Kulturkriget är er rökridå medan klyftorna fortsätter växa
”Ramadan hör inte hemma i Sverige.”
Så valde Sverigedemokraterna att kommunicera under ramadan 2026. Sverigeflagga. Tummen upp. ”Gilla om du håller med.”¹
Det är svårt att ta på allvar. Tonläget ligger närmare ett uppskruvat kommentarsfält än ett parti som säger sig vilja styra ett land. Men det är inte oavsiktligt. Det är kulturkrig i koncentrat. En enkel fiende. Ett tydligt vi och dom. Snabba poänger.
Och framför allt, en perfekt rökridå.
Samtidigt lanserar IKEA sin GOKVÄLLÅ Ramadan-kollektion inför 2026.² Samma företag som sålt köttbullar och bokhyllor till halva världen längre än SD har existerat säljer nu ljuslyktor och serveringsfat till ramadan med samma självklarhet som julpynt i november. För ett globalt företag är detta odramatiskt. Människor firar olika saker. Punkt.
Svenska traditioner är inte hotade för att andra människor firar sina. Julen ställs inte in för att någon fastar. Midsommarstången kollapsar inte för att det säljs dadlar i april. Kultur är inte en begränsad naturresurs som tar slut när fler deltar i samhället.
Men medan flödena fylls av upprörd symbolpolitik fortsätter något betydligt mer avgörande.
Sverige har haft en av de snabbaste ökningarna av inkomstojämlikhet inom OECD sedan 1990-talet.³ Vi gick från att vara ett av världens mest jämlika länder till att snabbt närma oss genomsnittet. Det är inte en slump. Det är resultatet av politiska beslut.
Enligt Statistiska centralbyrån har Gini-koefficienten för disponibel inkomst ökat från 0,226 år 1991 till 0,314 år 2024.⁴ Ökningen drivs i hög grad av kapitalinkomster i toppen. De som redan äger mycket har dragit ifrån.
Samtidigt har skattesänkningar för höginkomsttagare och kapital prioriterats gång på gång. Ersättningssystemen för vanliga löntagare har halkat efter. A kassan har under långa perioder tappat i realt värde.⁵ Barnbidraget har stått still nominellt i flera år och inte följt prisutvecklingen fullt ut.⁶ Kommuner pressas att spara i skola och omsorg.
Det här är inte naturkrafter. Det är budgetpolitik.
När klyftorna växer minskar tilliten. När välfärden pressas ökar otryggheten. När heltidsarbetande människor inte får ekonomin att gå ihop skapas frustration. Det är så samhällen spricker. Inte för att någon tänder en ljusslinga under ramadan.
Att peka ut en religiös minoritet är enkelt. Det kräver inga tunga utredningar, inga förhandlingar, inga prioriteringar i statsbudgeten. Att ta ansvar för en ekonomisk politik som systematiskt gynnar dem som redan har mest är betydligt svårare.
Det är därför kulturkriget är så bekvämt.
Medan människor uppmanas att reta sig på högtider fortsätter resurser att föras uppåt i samhällspyramiden. Medan ilskan riktas mot symboler slipper makthavare prata om skattesänkningar som främst gynnar toppen, om urholkad arbetslöshetsförsäkring och om växande skillnader i livsvillkor.
Sverige hotas inte av muslimer som firar ramadan. Sverige hotas av en politik som gör skillnaden mellan direktör och undersköterska större för varje år. Av beslut som flyttar risk från kapital till arbete. Av ett offentligt samtal som reduceras till slagord och emojis.
Julen kommer i år igen. Ramadan också.
Frågan är om vi vill ha ett land där människor kan leva sida vid sida och samtidigt känna ekonomisk trygghet. Eller ett land där vi fortsätter bråka om högtider medan ojämlikheten äter sig in i samhällsbygget.
Källor
- Inlägg publicerat på Sverigedemokraternas officiella konton i sociala medier under ramadan 2026, spritt via Instagram och Facebook.
- IKEA Sverige, GOKVÄLLÅ-kollektionen för Ramadan 2026, officiell presentation: https://www.ikea.com/se/sv/cat/gokvalla-kollektion-60744/
- OECD samt Finanspolitiska rådet 2024, analyser av inkomstfördelningens utveckling och Sveriges snabba ökning av ojämlikhet från låg startnivå.
- Statistiska centralbyrån, Inkomst- och skattestatistik 1991–2024, uppdaterad januari 2026.
- Inspektionen för socialförsäkringen, rapporter om arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivåer och reala utveckling.
- Försäkringskassan samt Inspektionen för socialförsäkringen, analyser av barnbidragets utveckling och realvärde.
