Mer el betyder inte automatiskt billigare el
Många tror att mer elproduktion automatiskt leder till lägre elpriser. Men så fungerar inte NordPool-systemet. Här förklarar jag varför elpriset i Sverige påverkas av hela Europa, vad statens garantipris på 80 öre innebär och varför kärnkraft kan ge stabilare el, men inte nödvändigtvis billigare.
???? Inledning
Vi har vant oss vid tanken att mer elproduktion betyder billigare el. Men elmarknaden är inte så enkel. Priset bestäms inte bara av hur mycket vi producerar, utan också av vad som händer i resten av Europa, hur exportkablarna används och vilka garantier staten ger till kraftbolagen.
I det här inlägget förklarar vi, steg för steg, hur prissättningen fungerar och varför “mer el” inte alltid betyder “billigare el”.
1. Garantipriset på 80 öre – ett skyddsnät för kärnkraften
Regeringen vill införa så kallade differenskontrakt (Contracts for Difference, CfD). Det betyder att staten lovar kraftbolagen ett fast pris, till exempel 80 öre per kilowattimme.
Om marknadspriset blir lägre, exempelvis 40 öre, betalar staten mellanskillnaden. Om priset istället stiger till 150 öre, får staten tillbaka överskottet.
???? Kort sagt: Kärnkraftverken får alltid 80 öre, oavsett marknaden. Du får däremot inte nödvändigtvis lägre elpris – men staten får en stabil baskraft.
2. El-export och “prissmitta” från Europa
Sverige är ingen el-ö. Genom NordPool flödar elen dit den betalar bäst.
När Tyskland och andra länder stänger kol- och kärnkraftverk ökar deras behov av import. Har vi då billig el i södra Sverige, och exportkablarna till kontinenten har ledig kapacitet, exporteras vår el dit – vilket pressar upp priset här hemma.
???? Tänk exportkablarna som dammsugare: De suger ut elen tills priset i Sverige och Europa blir ungefär detsamma.
För att sänka våra priser krävs antingen ett stort elöverskott som fyller exportkablarna, eller att Europa själva bygger upp sin baskraft igen.
3. Systemnytta viktigare än kilowattpriset
Kärnkraftens största styrka är stabilitet – inte lågt pris.
- Nätstabilitet: Kärnkraft ger svängmassa och spänningsreglering, något vindkraft inte klarar fullt ut ännu.
- Industrins behov: Tunga industrisatsningar kräver el dygnet runt, inte bara när det blåser.
⚙️ Utan stabil baskraft blir elen billig ibland, men dyr när du verkligen behöver den.
4. Hur NordPool sätter priset – trappstegsmodellen
Varje timme hålls en elauktion:
- Billigast el säljs först – vind, sol, vatten.
- Sedan fylls på med dyrare kraftslag som kärnkraft, biobränslen och gas.
- Den sista och dyraste kilowattimmen som behövs bestämmer priset för alla.
???? Exempel: Om 99 enheter el kostar 10 öre och den sista måste köpas för 200 öre från ett gaskraftverk, får alla producenter 200 öre. Även vindkraften.
5. Varför ny kärnkraft inte automatiskt sänker priset
- Exportkablarna suger upp överskottet: Om elen är billig här men dyr i Tyskland exporteras den tills priserna jämnas ut.
- Kärnkraften hamnar mitt i kostnadsstegen: Den är billigare än gas, men dyrare än vind.
- Sug från kontinenten: När länder som Tyskland lägger ner baskraft uppstår ett hål som svensk el fyller – till högre pris.
| Faktor | Effekt på priset | Förklaring |
|---|---|---|
| Mycket vind/sol | Sänker priset | Billig el trycker bort dyrare produktion |
| Dyr gas/kol | Höjer priset | Gas sätter ofta marginalpriset |
| Flaskhalsar i nätet | Splittrar priset | Fulla exportkablar kan ge lågt pris i Sverige trots höga priser i Europa |
6. CfD – den ekonomiska gungbrädan
CfD-kontraktet garanterar kraftbolaget ett fast pris, oavsett marknaden.
Scenario A – lågt marknadspris (30 öre)
- Kärnkraftverket får 30 öre.
- Staten betalar 50 öre.
- Totalt 80 öre till bolaget.
Scenario B – högt marknadspris (150 öre)
- Kärnkraftverket får 150 öre.
- Betalar tillbaka 70 öre till staten.
- Slutresultat: 80 öre.
???? Resultat: Stabilitet för investerare, men kostnaden flyttas till staten – och därmed till oss alla.
7. Varför staten ändå gör så
- Bankerna kräver stabilitet: Ingen finansierar kärnkraft utan garanterade intäkter.
- Långsiktighet: Det tar 10–15 år att bygga nya reaktorer. Ingen vet elpriset 2040.
- Förutsägbarhet: Staten får ett verktyg att jämna ut extrema prisperioder.
???? Så här påverkas du som konsument
- Du får stabilare elnät, men inte nödvändigtvis lägre pris.
- När marknadspriset är lågt täcker staten mellanskillnaden – via skatten (du betalar)
- När elen är dyr betalar du marknadspris – via elfakturan.
- Kärnkraften ger trygghet, men kostnaden delas av alla.
???? Kort sagt: Vi slipper stora prissvängningar, men inte notan.
