Varför var bränslet så dyrt under den förra S-regeringen?

Bränslepriser är en fråga som väcker starka känslor. Många minns när diesel och bensin närmade sig 28 kronor litern och frågan dyker ofta upp i politiska diskussioner.

Vad var det egentligen som gjorde bränslet så dyrt under de sista åren när Stefan Löfven och senare Magdalena Andersson ledde regeringen?

I debatten pekas ofta reduktionsplikten ut som den stora boven. Den spelade absolut en roll. Men bilden är betydligt mer komplex än så.

Världsmarknaden styr mer än svensk politik

Den absolut viktigaste faktorn bakom de höga priserna var utvecklingen på världsmarknaden.

Efter pandemin startade världsekonomin snabbt igen. Efterfrågan på energi steg kraftigt samtidigt som produktionen inte hann ikapp.

När sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 inleddes förändrades hela Europas energimarknad över en natt.

Europa försökte snabbt minska sitt beroende av rysk energi. Det drev upp priserna på både olja och diesel i stora delar av världen.

Resultatet blev en energikris där bränslepriserna steg kraftigt i nästan hela Europa, oavsett vilken politik olika länder förde.

Diesel blev särskilt dyrt

Diesel steg mer än bensin och det fanns flera skäl till det.

Europa är starkt beroende av diesel för transporter, industri och jordbruk. Samtidigt var Ryssland före kriget en av Europas största leverantörer av diesel.

När importen stoppades uppstod en stor brist.

Europa började i stället köpa diesel från USA, Mellanöstern och Indien. Transporterna blev längre och dyrare och samtidigt hade flera raffinaderier runt om i världen stängt under pandemin.

Produktionen räckte helt enkelt inte till när efterfrågan ökade igen.

Det gjorde att dieselpriset rusade betydligt mer än bensin.

Den svenska kronan försvagades

En annan viktig faktor var valutakursen.

Olja handlas i dollar och när den svenska kronan försvagas blir importerad energi automatiskt dyrare.

Under den här perioden tappade kronan en hel del i värde. Det förstärkte prisökningarna på bränsle i Sverige ytterligare.

Skatter och moms

Sverige har sedan länge relativt höga bränsleskatter. På en liter diesel består ungefär 10 till 12 kronor av olika skatter, främst energi och koldioxidskatt samt moms.

När själva bränslet blir dyrare stiger också momsen, eftersom den räknas i procent av priset.

Det innebär att stora prisrörelser på världsmarknaden förstärks vid pumpen.

Samtidigt är Sverige inte helt unikt i Europa. Flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland, ligger på liknande nivåer när det gäller beskattning av bränsle.

Reduktionsplikten

Reduktionsplikten innebar att biodrivmedel skulle blandas in i bensin och diesel för att minska utsläppen.

Eftersom biodrivmedel ofta är dyrare än fossil diesel bidrog detta till högre priser.

Uppskattningar har ofta legat på ungefär två till fyra kronor per liter för diesel under de år då kraven var som högst.

Det är alltså en del av priset. Men långt ifrån hela förklaringen till varför dieselpriset kunde närma sig 28 kronor litern.

Vad hände när reduktionsplikten sänktes?

När reduktionsplikten senare sänktes kraftigt lovades ibland att diesel skulle bli upp till tio kronor billigare.

I verkligheten blev effekten betydligt mindre.

Den faktiska prisminskningen landade snarare runt två till tre kronor per liter.

Det beror på att den största delen av bränslepriset fortfarande bestäms av internationella faktorer som oljepris, raffinaderikapacitet, transporter och valutakurser.

Hur mycket skulle diesel kosta utan skatt?

Om man räknar baklänges på ett dieselpris runt 27 kronor litern kan man göra ett tankeexperiment.

Tar man bort energi och koldioxidskatt samt moms försvinner ungefär 11 till 13 kronor per liter.

Diesel skulle då kanske ha kostat runt 14 till 16 kronor.

Det visar två saker samtidigt. Skatterna är en stor del av priset, men även utan dem hade bränslet varit relativt dyrt under energikrisen.

Den större bilden

Bränslepriser används ofta i politiska debatter eftersom de är så synliga. Alla ser priset varje gång de passerar en bensinstation.

Men verkligheten är att stora delar av pumppriset bestäms långt bort från svensk politik.

Oljepris, geopolitik, valutakurser och globala energimarknader spelar en avgörande roll.

Det betyder inte att politiska beslut saknar betydelse. Men det betyder att man behöver se hela bilden om man vill förstå varför bränslepriserna ibland rusar.

Och så var det det där med “Magdapriser”

Det är här det börjar bli lite ironiskt.

Under valrörelsen stod Jimmie Åkesson och raljerade över det han kallade “Magdapriser”. Det var skämt, hån och stora ord. Budskapet var glasklart. Rösta bort Magdalena Andersson så blir bränslet dramatiskt billigare.

Problemet är bara att verkligheten inte riktigt bryr sig om valaffischer.

Oljepriset styrs inte från riksdagen. Dieselmarknaden i Europa styrs inte från riksdagen. Dollarkursen styrs definitivt inte från riksdagen.

Och plötsligt sitter samma politiska läger där, med ungefär samma världsmarknad, ungefär samma pumppriser och ungefär samma verklighet.

Det är då det börjar bli riktigt fascinerande att studera kommentarsfälten.

För där står de nu. SD:s mest hängivna försvarare, de som tidigare delade varenda meme om “Magdapriser”.

Nu är resonemanget ett helt annat.

Nu är det plötsligt världsmarknaden. Nu är det geopolitik. Nu är det krig, dollarkurs och raffinaderikapacitet.

Alltså exakt samma förklaringar som de hånade för bara något år sedan.

Men någon självkritik? Inte direkt.

I stället försvaras Åkesson med en kreativitet som nästan är imponerande. Logiken böjs, vrids och knyts till avancerade knutar för att slippa den uppenbara slutsatsen.

Och samtidigt händer något annat i debatten.

Argumenten byter riktning.

Under valrörelsen var budskapet enkelt. Bränslepriserna var höga därför att regeringen hade misslyckats.

I dag låter det annorlunda i många kommentarsfält. Nu är det plötsligt världsmarknaden, kriget, raffinaderikapaciteten och dollarkursen som styr priserna.

Alltså exakt samma faktorer som många skrattade bort när Socialdemokraterna försökte förklara varför bränslet blev så dyrt under energikrisen.

Samtidigt försöker vissa flytta diskussionen ännu längre bort från verkligheten. I stället för att prata om varför priserna var höga då, hävdar man nu att diesel i dag skulle ha kostat 45 kronor litern om Socialdemokraterna fortfarande styrde.

Det är en ganska märklig argumentation.

För det säger egentligen ingenting om vad som faktiskt drev upp priserna under energikrisen. Det är bara ett sätt att försöka vinna en debatt genom hypotetiska scenarier.

Och hypotetiska scenarier är alltid enkla att vinna. Man kan ju sätta vilken siffra man vill.

Nämligen att det där raljerandet om “Magdapriser” mest var politiskt teater.

För verkligheten fungerar lite annorlunda.

Den bryr sig inte om politiska memes.

Det verkar ungefär 77 procent av befolkningen ha förstått.

Resten sitter fortfarande kvar i kommentarsfältet och försvarar något som aldrig riktigt stämde från början.